Summering av september, vilken månad…!


September, vilken månad. Den största händelsen är utan tvekan att vi nu vet varför Henry har anemi, efter sju års väntan.

Ja, jösses. Oktober är här och innan jag sätter igång med månadsavslutet för september vad avser ekonomin i Extraordinary Minds, så väljer jag att summera och sortera månaden i som gått i händelser. För det hände ovanligt mycket i september. Jag vill dock poängtera att summeringen bara ger en del av bilden över hur månaden har varit. Precis som i allas liv så finns det många, många fler dimensioner än de jag väljer att dela här : ) Många ryms i min dagbok, andra i mitt väsen. Mitt syfte här är att inspirera dig till att själv göra en summering av månaden som gått. Vad har du lärt dig, vad saknade du, vad kändes extra bra?

1 september – månaden börjar festligt med ett härligt 4-årskalas på Yoginis and Friends, med dans och skratt, vänner, bekanta och nya ansikten.
3 september – sjukhusdag med blodtransfusion och sushi. Rastlösheten inför väntan till nästa sjukhusdag börjar kännas ordentligt.
5 september – jag gästspelar på konferens i form av workshop, 60 minuter mindfulness (compassion and communication) för ett härligt gäng människor i en nordisk ledningsgrupp i ett större bolag. Yey!! Ett mål blev verklighet och med positiv feedback på det känns livet fantastiskt!
7 september – roddat klart med frakt av massagebänk och redo för Giens, Frankrike. Yoginis and Friends, närmre bestämt Victoria, håller yogaretreat på jordens vackraste plats och jag åkte med på uppdrag som massör och som entusiastisk yogadeltagare : ) Första resan ensam sedan barnen kom, första jobbresan – första retreatet. Drömmen blev verklighet och jag ser fram emot att både arbeta och själv delta på många fler retreats under åren som kommer. Älskade det!
12 september – somnat vid 3 på morgonen efter de härliga dagarna i Frankrike. Blir påmind om ett möte i centrala Stockholm kl 10 på morgonen och jäktar in till det. Jag ångrar inte mötet, men nästa gång ska jag planera klokare. Tröttheten är total. Urladdningen efter veckan som gått kommer och jag behöver återhämtning. Kollektivonsdag hemma hos oss på eftermiddagen/kvällen och jag vill bara sova. Tankarna om uppdraget som väntar veckan efter yr runt hej vilt.
13 september – jag gör ingenting.
14-16 september – jobbar men känner mig evinnerligt trött. Rastlösheten inför nästa sjukhusdag växer igen och jag börjar klanka ner på mig själv med tankar om att jag inte är bra. Vi har en barnfri helg och en magiskt fin kväll med vänner på stan på fredagen, följt av två fina dagar till. Men tröttheten släpper inte.
17 september – Mathias och jag träffar “vår” familjerådgivare för första gången. Så jäkla bra! Vi känner oss lättade, peppade och positiva. Ser fram emot nästa gång.
18 september – planering av workshop med Victoria. Livet känns lätt, inspirerande och härligt.
19 september – jag medverkar i Nyhetsmorgon och pratar om depression i samband med graviditet och under småbarnsåren. Ett samtal som blev sant och tufft. Samtidigt blev erfarenheten otroligt positiv, med otroligt givande möten. Inte minst med Ewa som också medverkar i intervjun. Kärleken från familj, vänner och bekanta blev överväldigande. Tacksamheten är stor. På kvällen träffar jag en kompis och går på en föreläsning. Pratstunden med min vän var så himla härlig! Men att sen sitta stilla på en föreläsning var en stor utmaning.
20 september – jag gör ingenting och allting. Genom att göra “ingenting” blir jag medveten om vad jag kan och förbereder mig på så sätt inför den kommande 4 timmar långa workshopen som väntar på lördagen.
21 september – massage, massage, massage, massage : ) Mindful Bliss och sen hem. Känner mig påfylld, rik och generös.
22 september – Samklang och Stillhet, 4 timmar med mindfulnessmeditation, kundaliniyoga och restorative yoga. Magi! Helt och hållet underbart att få skapa med Victoria och se så många vackra människor i samma rum.
23 september – oro, rastlöshet, tankar som far hit och dit.
24 september – sjukhusdagen. Vi får provsvar. Sju års väntan ser ut att faktiskt vara över. Tacksamheten kom först men ersätts snart av tomhet. De kommande dagarna blir ett töcken av jobb, känslor, tankar… högt och lågt, ljust och mörkt.
29 september – Ericsson bjuder in till Gröna Lund och vi spenderar hela dagen där med barnen och deras farmor och farfar. Skoj, skratt, gråt och gott : )
30 september – efter jobbet åker jag och barnen på upptäcktsfärd och kollar in en gammal ek som i killarnas fantasi blev ett Star Wars-skepp.

Så vad lärde jag mig?
Jo. Att jag mår bra av att våga, av att tänja på gränserna, testa uthålligheten och ge mig ut i det okända.
Vad saknade jag? Återhämtning och struktur.
Vad kändes extra bra? Att vara modig. Att känna att jag kan skapa värde för andra genom att vara mig själv och bjuda på mina erfarenheter. Att resa. Att vara delaktig i alla månadens värdefulla möten, både med mig själv och med andra. 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relax...
%d bloggare gillar detta: